Ben och senvävnad

I vilket medicinskt syfte används ben och senvävnad?

Donerad benvävnad, i form av caput femoris (höftkula) eller strukturell benvävnad, används vid ortopedisk kirurgi för att förstärka eller ersätta försvagad benvävnad hos en patient. Exempelvis vid skelettumörer, stora trauman, protesnära frakturer samt vid byte av ledproteser. Caput femoris är den benvävnad som används mest och tillvaratas i de flesta regioner. Den kan användas hel, i delar eller mald. Strukturell benvävnad används oftast i form av benplattor men även som hela bitar ex. vid stora tumörresektioner eller bendefekter.

Donerad senvävnad används vid ortopedisk kirurgi för operation av knäligamentskador eller skador på andra senor.  

I samband med vissa neurokirurgiska operationer och trauman, där risk för ödem som leder till inklämning av hjärnvävnaden föreligger, kan en bit av skallbenet behöva avlägsnas för en tid. Den borttagna biten, benlambån ska då förvaras i en lågtemperaturfrys på Vävnadsinrättningen tills den återtransplanteras till patienten en så kallad autolog transplantation.

Vem kan donera?

Donation kan ske från både levande och avlidna donatorer. Den mest vanliga bendonatorn är en patient som ska genomgå en primär höftplastikoperation och som i samband med operationen donerar sin höftkula för transplantation istället för att vävnaden kasseras.

Inför en donation gör alltid sjukvården en utredning av donatorns hälsotillstånd och inställning till donation.  Personer med sjukdomar som påverkar skelettet eller där det finns risk för smitta eller överförbara sjukdomar kan inte donera. Samma samtyckesregler gäller för vävnadsdonation som för organdonation. Däremot är det strängare exklusionskriterier för att få donera ben-/senvävnad.

När det gäller donation från avlidna, finns det ingen absolut övre åldersgräns för att donera benvävnad, enligt EDQM´s (European Directorate for the Quality of Medicines and healthcare) riktlinjer för vävnader och celler. Med ökande ålder försämras dock kvaliteten på benvävnaden, varför donatorer över 70 år är ovanligt. Donation av senvävnad kan ske mellan 15 – 65 års ålder. Enligt EDQM kan dock den övre åldersgränsen utökas om biomekanisk validering görs.

Hur stor är omfattningen per år?

Behovet av caput femoris är stort och för tillfället är behovet större än tillgången. Drygt 1000 caput tillvaratas per år i Sverige. Dock har inrapporteringen av antal tillvaratagna vävnader visat sig ha brister.  Det är därför svårt att få fram tillförlitliga uppgifter. Förbättringsarbete pågår.

För att minska bristen på caput femoris är det önskvärt att fler opererande enheter knyts till vävnadsinrättningarna för att öka tillvaratagandet alt. att fler tillvarataganden sker hos befintliga enheter.

Enligt Socialstyrelsen är behovet av senor ca 300/år, vilket är fler än antalet tillvaratagna senor i landet. Därför sker en import av senor från ffa USA.

Vävnadsinrättningen i Östersund  har mellan åren 2012 och 2022 godkänt ca 300 bengraft samt ca 100 sengraft för användning. Ca 250 bengraft och 80 senor är distribuerade för användning i Sverige.

Vävnadsbanken i Lund har sedan 2019 fram till november 2022 tillvaratagit 259 senor och man har frisläppt och distribuerat 198 sengraft för användning till Södra Regionens operationsenheter.

Var tillvaratas ben- och senvävnad?

Levande donatorer:
Tillvaratagande av benvävnad från levande donatorer sker på ortopedkliniker som utför primära höftplastiker och axelplastiker och som antingen är en av IVO godkänd vävnadsinrättning eller kopplad till en sådan via avtal.  

Avlidna donatorer:
I Sverige finns idag två vävnadsinrättningar där man tillvaratar senvävnad från avlidna; Vävnadsinrättningen för ben och senor, Östersunds sjukhus samt Vävnadsbanken i Lund. I Östersund tillvaratas även benvävnad t ex caput femoris och långa rörben från avlidna donatorer.

Utmaningar

Det råder brist på sjukvårdpersonal i Sverige (Socialstyrelsen, 2022) och sjukvården brottas med mycket långa väntetider till operation pga. brist på vårdplatser och operationsutrymme.  Patienter får vänta länge på sina höftoperationer och blir mer försämrade i sin artros. Förutom det lidande detta innebär för patienten leder det även till att ett färre antal caput femoris kan doneras och tillvaratas pga dålig benkvalitét. Efterfrågan på caput femoris är för närvarande stor och behovet av bentransplantat förväntas dessutom öka då patienter som stått länge i operationskö och är i behov av bentransplantat nu skall åtgärdas efter pandemin. För att öka tillgången på caput femoris i regioner där privata kliniker gör primära höftplastiker behöver avtal upprättas kring tillvaratagande av benvävnad. Detta mellan regionens Vävnadsinrättning och den privata kliniken, som då blir en tillvaratagande enhet.

I dagsläget är Sverige självförsörjande när det gäller strukturella bengraft, däremot har efterfrågan och tillgången minskat de senaste åren pga. pandemin, personalbrist och uppskjutna operationer.

Den mängd senor som tillvaratas i Sverige täcker ej det behov som finns, varför import sker från ex. USA.

Rapporteringsförfarandet behöver förbättras för att få tillförlitliga siffror när det gäller tillvaratagande, import samt användning av vävnad.

Var finns benbanker i Sverige

Enligt en sammanställning från IVO 2021-05-17 fanns det 21 Vävnadsinrättningar med tillstånd från IVO för hantering av ben och/eller senvävnad i Sverige.

Kontaktinformation:

Vävnadsinrättningen för ben och senor, Östersunds sjukhus
benbank@regionjh.se

Vävnadsbanken, Skånes Universitetssjukhus, Lund
vavnadsbanken@skane.se

Kontaktuppgifter till Vävnadsinrättningar vid köp av benvävnad finns under fliken Dokument, se Kontaktpersoner köp av benvävnad.

Årlig rapportering till IVO

Blanketter för återrapportering finns på www.ivo.se , sök på vävnadsinrättning.